1. Rannsakningar om antikviteter i Södermanland 1667-1686. Österåker 1683.

Till ärlige och välbetrodde herre Anders Heland, befallningshavare över Oppunda härad.

Efter Hans nåde och herre Landshövdings befallning och påminnelse att här i socknen leta efter gamla monument, har jag samlat sockenmännen om deras vetskap, men de svarade att de vet inget om någon gammal sten med skrift eller runor. De vet heller inget om andra gamla monument, vilket svar jag härmed som hastigast översänder. Jag skall ännu en gång efterfråga om de vet något om gamla antikviteter. Med herr befallningshavares kärälskliga vård under Guds Nådiga beskydd.

Österåker den 13 oktober 1683. Befallningshavarens tjänstvilliga Johan Becchius. ( Präst i Österåker 1664-1705)

Den komplettering som Becchius utlovar, består möjligen i nedanstående notis, samt ett på samma papper avskrivet brev ang. tillsättande av präst i Österåker, undertecknat av Erik XIV år 1567  

Nio stenar uppresta i ordning mot varandra i en ängsbacke vid Torp i Österåkers socken, och där nedanför  3 små jordhögar med skog överväxta, som säges ha varit domställe i forntiden.    / Johannes Becchius  

Detta är alltså den första uppteckningen om fornminnen i Österåker, nedskrivet strax efter 1683.   

2. Oppunda härads fornlämningar av O. Hermelin. Österåker 1875.

Förteckning på fasta fornminnen hörande till Österåkers socken.

No 1: I Forsby hage, sydost om Oxhagtorp, ett runt och ett skeppsformigt kummel, det senare 21 steg långt och 6 steg brett, en mindre skadad ättehög och flera ovala gravar, liknande dem som finnes i närheten av Mariefred och flerstädes. Se teckning no 11. a) längre söderut i samma hage, 4 runda kummel eller fyllda stensättningar, samt en skeppsformig dito, 12 steg lång.

No 2:  Norr om Blomsterhult a) ett stort kummel cirka 20 steg i tvärsmått, manshögt, skålformig fördjupning i toppen (öppnat?) b) en stenkrets, samt en jordhög kringsatt med stenar. c) längre i norr, öster om vägen ytterligare några stenkummel.

No 3:  Vid Torp, öster om gården, en rad av tre högar emellan mansgården och ladugården, 8 högar. I den största av dessa är en potatiskällare anlagd. Invid samma hög en stenkrets. Se teckning 7 och 8. En av högarna, till hälften bortkörd och öppnad. Ytterligare finns rester? efter ytterligare en stenkrets eller skeppsättning närmare och på sidan om ladugården. Emellan gården och vägen, rester? efter flera förstörda ättehögar.

No 4:  I skogen väster om Torp, rester? efter en skeppsättning. Se teckning 15 (saknas).

No 5:  Sydost om en av Torp-gårdarna, flera runda stensättningar samt några mer eller mindre tydliga ovala gravar, liknande de vid Oxhagtorp.

No 6:  Vannala, på höjden, väster om gården några mer eller mindre tydliga stensättningar. Norr om dessa, rester efter en öppnad grav med inuti synlig stenkista, bestående av på kant ställda stenar, det släta vänt inåt.

No 7:  I backarna kring Boda, några obetydliga stensättningar, en fyrkantig dito, med 3 större hörnstenar (är måhända en husplan).

No 8: Vid Båstugan, en öppnad grav och några stensättningar.

No 9:  På skogen, öster om Boda, en storartad oval stensättning av märklig beskaffenhet. Se teckning 13 och 14.

No 10:  Söder om Överhulla, uti hemhagen, 2 stora, men skadade ättehögar, den ena 26 steg i tvärmått. Se teckning 12. Två smärre stensättningar, den ena med stor mittensten, den andra fylld med små stenar. Längre norrut, rester efter ytterligare en hög, synlig på planschen (teckningen).

No 11:  Vid prästgården, bredvid logen, en stenkrets av större, valda stenar samt en mindre dito fylld med stenar och försedd med mittsten. Se teckning 11 b.

No 12:  Väster om Berga, i två gärdsbackar, en fyrkantig stensättning, fylld, bestående av små stenar, en rund dito, en kulle 12 steg i tvärmått, bestående av små stenar och jord. 2 platta stensättningar dessutom. Öster om Berga är en potatiskällare anlagd i en kulle som troligen varit en jordgrav.

No 13:  Nordväst om Berga, i hagen, 7 små öppnade högar och 12 stensättningar, en del med stora mittstenar, en av dessa 7 steg, dessutom en i rak långa löpande stensättning. Se teckning 10.

No 14:  Vid korsvägen till Ättersta och öster om stora vägen, 4 små stensättningar eller kummel.

No 15:  Söder om vägen till Ättersta, 20 stensättningar med eller utan stenfyllning.

No 16:  Öster om Ättersta, i backen, en mängd mer eller mindre tydliga stensättningar.

No 17:  Väster om Askö, en storartad trekantig stensättning med en upprättstående hörnsten. En rest sten, ej långt därifrån. Se teckning 4 och 5 samt 6 b. Nordväst om denna trekant, flera genom potatisgropar förstörda ättehögar, samt några stensättningar. Mera österut i samma hage, 18 stenblandade högar, samt en rest sten 3 fot 5 tum hög. En stenkrets omgivande en rund på några smärre stenar upplagd sten, 3 fot i genomskärning. Se teckning 6 a.

No 18:  Vid Säby, 2 jordblandade kummel och en kulle, vari en källare är anlagd. Se teckning 9.

No 19:  Vid vägen sydväst om Forsby, åtskilliga mer eller mindre tydliga stensättningar.

No 20:  På backen väster om Forsby ett vackert platt kummel med valda kantstenar, 18 steg, samt några andra stensättningar dessutom.

3. Fornlämningar och minnesmärken i Oppunda härad, Södermanland. Österåker. Av Herman Hofberg. 1881.

Österåker. Denna lilla socken, vars hela ytinnehåll, avräknat vatten, endast uppgår till 0,487 qvadrat mil, gränsar i nordväst och norr till Hjälmaren, i nordost till Öljaren, som jämte den korta Forssa-ån skiljer Österåker från Julita, samt i söder och sydost till Västra Vingåker. Socknens östra och mellersta del, där kyrkan är belägen, utgöres av en välodlad slättbygd, som ännu för några år sen till en del intogs av den så kallade Hullasjön, vilken blivit uttappad och förvandlad till åker. De omgivande trakterna, d.v.s. socknens södra, västra och norra delar, är mer och mindre bergiga och skogsbevuxna. De flesta fornlämningarna förekomma på eller i kanterna av den nämnda odlade slätten.

A:  Minnesmärken från Hednatiden.

På Norra Hulla ägor, och hemmansägaren Lars Erssons skifte, träffas, ungefär halvannan km. söder om byn, och helt nära landsvägen, en stenrundel, 28 m i omkrets, lagd av stora klumpformiga stenar, 9 till antalet, av vilka de minsta har en höjd av 0,5 och de största av 0,8 m.

På Hulla gästgivargårds mark, ligga på åsen, strax väster om landsvägen omkring 10 små, nästan omärkliga gravkullar. Ett par hundra m. söder om dessa finnes en, av aderton större bullerstenar formad, stenkrets. Stenarna är lagda tätt intill varandra och stenrundeln är 7 m. i omfång.

På hemmanet Torps mark, på gårdstomten i en lund av aspar, träffas 8 små ättekullar, de flesta av 0,3 m i höjd och 12-15 m i omkrets. Den största är förstörd genom en i densamma anlagd källare. I södra kanten av gravfältet ligger en stenrundel av klumpformiga stenar, växlande i höjd mellan 0,4 och 0,8 m. Stenkretsen är 10 m i diameter.

På samma hemmans mark, på samma lilla sandås, på vilken de nu omnämnda fornlämningarna är belägna, ligga ungefär hundra steg norr om ladugården 6 stycken medelstora gravhögar, nu mycket söndergrävda, tillika ses det spår efter en rund stensättning, som vid mitt besök var till en del dold under en halmdös.

På samma hemmans ägor, ett par bösshåll norr om gården, och ungefär femtio steg väster om en där uppförd badstuga, synas lämningar efter en förstörd skeppssättning, som haft 12 m i längd och mellan 3 och 4 m i bredd. Den har, att döma av de kvarstående stenarna, varit satt med 0,3-0,6 höga stenflisor, av vilka, inberäknade de bägge ändstenarna 7 st återstå. Fornlämningen ligger bland busksnår inne i djupa skogen, varest även spår efter andra stensättningar är skönjbara, ehuru så förstörda och så övervuxna, att de f.n. ej kunna redas.

På Säby och Askö mark, alldeles i ägogränsen mellan dessa två byar, samt ungefär tre hundra steg norr om den först nämnda, är en stor fotangelformig stensättning, 20 m på var sida, med uddstenar till nära en m. höjd. Invändigt är treudden fylld med jord och bullersten, så att han höjer sig omkring en halv m. över marken. Gärdesgården, som är framdragen i ägoskillnaden mellan de två nämnda byarna, går tvärs över stensättningen, så att denna i själva verket ligger på tvenne hemmans mark. Strax sydost om den nu beskrivna stensättningen ligger in på Askö mark, i en vacker björkhage, 14 små gravhögar, uppkastade av klappersten och svartmylla. Fem steg söder om treudden, står en lutande bötasten, av 0,7 m i höjd och trettio steg i nordost en, av gammalt ramponerad, stensättning, lagd av klumpstenar, vilken stensättning synes ha varit en oval ( se tavla 11 ).

På Boda mark vid pass en km. nordost om byn, träffas nedanför västra sluttningen av den här framstrykande åsen en stor oval stensättning av 40 m. längd och 28 m. bredd lagd av kullersten. Omgivningsstenarna är skäligen små, endast ändstenarna är något större. Stensättningen, vilken rättast torde böra betecknas som skeppssättning, ligger i sträckning från öster till väster.

På Wads ägor, i östra kanten av den s.k. Wadsmon, ligger invid vägen till Vannala en slät berghäll med några o-regelformiga stenläggningar, vilka dock knappast är tillkomna genom människohand, men som av de kringboende uppvisas såsom den första tillämnade platsen för byggnaden av Österåkers kyrka.

Vid stora Hedgölet, på tomten söder om byn, har funnits en gravhög, vars jord blivit använd till fyllnad omkring en källare.

Vid Blomsterhult, i norra delen av socknen, träffas, strax norr om gården, 7 stycken stenrör eller kummel, av vilka det, som ligger närmast gården är störst och har 1,7 m. höjd och 25 m. omkrets. De norr om belägna rösen är mycket oansenliga och liksom det större hopkastade av kullersten. Antagligen är allasammans förr odlingsrör än gravkummel. Det större har en fördjupning i mitten.  

B:  Minnen från medeltiden:   Inga.

C:  Kyrkan, belägen i östra delen av socknen, nära västra stranden av sjön Öljaren, är nybyggd, med undantag av koret, vilket dock inte är äldre än från senare hälften av 1600-talet. Kyrkans inre betäckning utgöres av ett gipsbeklätt kupigt brädtak. Koret, vilket är femsidigt, med tvenne fönster åt norr och två åt söder, är däremot försett med kupolvalv. Samtliga de fyra korfönstren har upptill små glasmålningar, infattade i ofärgat glas. Målningarna, som i alla fönstren är i det närmaste lika, föreställa Ehrensteenska och Khewenhyllerska vapnen under adlig krona samt årtalet 1691. Altarprydnaden ett förgyllt kors med svepeduken mot en svartmålad fond på väggen. På korets södra vägg sitta tvenne Ehrensteenska familjens vapen, det ena över majoren, kommendanten på Otterbergs fästning i Bremen, Lars Philip Ehrensteen  (f.1662 d.1700 ) och det andra över K. Rådet Edvard Ehrensteen ( f.1620 d. 1686 ). Under det först nämnda vapnet hänger vid vapenstången en simpel sabel med handtag av horn belagt med silvernaglar. På norra korväggen sitta jämväl tvenne begravningsvapen, det i öster över lagmannen i Skåne Carl Ehrensteen  (f.1656 d. 1701 ), det andra, närmare sakritsidörren över kaptenen Edvard Ehrensteen ( f. 1664 d. 1711 ). I långhuset hänger på gavelväggen söder om ingången till koret vapnet över presidenten i kanslikollegium Nils Gyldenstolpe ( f.1642 d.1709 ), på motsatta sidan om ingången till koret vapnet över överstlöjtnanten Gustaf Ehrensteen ( f.1626 d.1676 ), nära sistnämnda vapen sitter på norra långväggen ytterligare ett över Hennes Maj:t riksens enke-drottnings hof.statsguverneur Paul Khewenhyller ( f.1593 d.1655 ). Vid fanstången hänger en gammal ryttarvärja med bygelfäste av järn. I sakristian hänga 14 oljefärgsporträtt över forna ägare till Forsby gård, näml. 1.Kon.Gustaf I. - 2 Erik XIV. - 3 Carl IX. - 4 Gustaf II Adolf. - 5 Drottn.Kristina af Holstein. - 6 Drottn.Kristina. - 7 Paul Khewenhyller. - 8 Edvard Philipson Ehrensteen. - 9 hans hustru Rebecka född Wallenstedt. - 10 greve Nils Gyldenstolpe. - 11 hans hustru Maria Ehrensteen. - 12 Nils Philip Gyldenstolpe. - 13 Ad.Ludv. Stierneld. - 14 Brukspatron Holterman. På vinden över sakristian förvaras ett dåligt snidat altarskåp, vars mittparti föreställer Kristus på korset mellan rövarna, rummet till höger St. Olof och rummet till vänster den hel. Stephanus. På samma ställe förvaras en gammal skäggyxa.

4. Riksantikvarieämbetet, fornminnesinventering 1986.

I dessa anteckningar, som är de senast utgivna, nämns som tidigare upptecknare och fornminnesrapportörer utöver de i styckena 1-3: Dybeck 1850, Indebetou 1877, Ahlenius-Kempe 1909, Oldeberg 1929, Joh.Stenberg 1939, Einerstam 1955. Numreringen enligt Riksantikvarieämbetet och är till viss del utmärkt på den ekonomiska fornminneskartan.

   1. Milstolpe, Skogen. 
 
   2. Stenyxor. Fyndplats: Valltrand.

   3. Stenyxor. Fyndplats: Hulla. 

   4. Stensättningsliknande lämning, Hulla.

   5. Odlings/röjningsrösen, Hulla.

   6. Gravgrupp, två runda stensättningar, Louisabacken söder Augustenborg.

   7. Grav, rund stensättning, Louisabacken norr Augustenborg.

   8. Grav, rund stensättning, norr Bygget mitt för fotbollsplan.

   9. Grav, rund stensättning, söder Täppelund (soldatgraven).

 10. Gravfält, 17 gravar med treudden, Askö.

 11. Gravfält, ca 40 gravar, öster om vägen ungefär mitt för ovanstående nr 10.

 12. Milstolpe, Forsby.

 13. Kalkugnsruin, Forsby. 

 14. Postament till milstolpe, Forsby. 

 15. Milstolpe, Ättersta. 

 16. Milstolpe, Ättersta.

 17. Gravfält. 20 högar och 30 runda stensättningar, Berga.

 18. Två runda stensättningar, öster om vägen (Bergaholm).

 19. Två rektangulära gravar och oregelbundna stensättningar, väster om vägen (Bergaholm).

 20. Domarring, hög, stensättning ev. tidigare 8-14 ättehögar, Ramhällshagen enl.Dyberg, Torp.

 21. Tre högar, rösen, Torp.

 22. Område med odlingsrösen, Forsby.

 23. Hägnad, "Torps kyrka", kyrkan på Vadsmon, Torp.

 24. Ca 15 gravfält,numera borta, Torp.

 25. Milstolpe, Ättersta.

 26. Milstolpe, Ättersta.

 27. Trolleken.

 28. Odlingsrösen, Mogetorp.

 29. Gravgrupp, två runda stensättningar, Fiskarhem.

 30. Gruvhål, Blomsterhult. 

 31. Odlingsrösen, Maren.

 32. Gruvhål, Frösvi. 

 33. Gruvhål, Askö. 

 34. Postament till milstolpe, ?

 35. Hägnad, Torparhagen, Boda.

 36. Odlingsröse. Läge bra för fornlämning (Hermelin 1875), Berga.

 37. Milstolpe, Berga Lindberga. 

 38. Milstolpe, Grövsbol.

 39. Grottliknande bildning, Hulla (enl. sägen gång mellan Hullboö och Julita kloster).

 40. Katarina källa upphörde 1916.

 41. Stensträng, Berga.

 42. Gravgrupp, oval och rund stensättning, Berga.

 43. Röjningsröse, Berga.

 44. Varggrop, Fagermon.

 45. Torplämmning, Vintermossen.

 46. Fyra runda stensättningar, Hulla.

 47. En rund stensättning, Hulla.

 48. Rund stensättning, Hulla.

 49. Plats för högar och stensättning enl. Hermelin, Hulla.

 50. Rund stensättning (tveksam fornlämning), Askö. 

 51. Stenyxa, fyndplats: Torp. 

 52. Stenyxa, fyndplats: Amundstorp. 

 53. Båtyxa, fyndplats: Frösvi. 

 54. Torplämning Hagalund, Grövsbol. 

 55. Bebyggelselämning, Laggarbol. 

 56. Bebyggelselämning, Laggarbol. 

 57. Gruvhål, Frösvi. 

 58. Skärpning (gruvhål), Forsby. 

 59. Torplämning Jonsberg, Berga/Lindberga.

 60. Stensättsliknande lämning, Berga.

 61. Skafthålsyxa, fyndplats: Säby.

 62. Gravgrupp: en hög, två stensättningar, Säby (Jöns-Lassas).

 63. Borttagen stensättning, Torp.

 64. Stensättsliknande bildning, Torp. 

 65. grav?, Torp. 

 (63-65, där nya vägen går genom grusåsen mellan Bergaholm och Torp). 

 66. Torplämning Lundtorp, Torp. 

 67. Torplämning Matsa, Torp.

 68. Bebyggelselämning, Vannala.

 69. Torplämning, Holmbacken, Övre Hulla.

 70. Grav, röse om 12m diameter, Berga strax söder no 23 Torps kyrka.

 71. Torplämning, sentida, Berga. 

 72. Torplämning, Överhullstugan, Berga/Lindberga.

 73. Torplämning, Lilla Bodastugan, Boda.

 74. Naturföremål, Stora Olle, Boda. 

 75. Torplämning, Boda. 

 76. Torplämning, Anneberg, Över Hulla.

 77. Torplämning, Boda.

 78. Torplämning, Brogetorp. 

 79. Torplämning, Nyboda, Klockarbol. 

 80.Torplämning, Grindberga, Berga/Lindberga. 

 81. Torplämning, Nästorp, Västtorp (nära Qvarndammen). 

 82. Odlingsrösen, Maren.

 83. Torplämning, Mostugan, Ättersta (nära Ekeberg). 

 84. Torplämning, Forsbrotorp, Forsby (andra sidan vägen vid kalkbrottsvillorna).

 85. Kalkugnsruin, Forsby. 

 86. Hembygdsgård, Ättersta. 

 87. Gruvhål, Ättersta. 

 88. Stenyxa, fyndplats: Ättersta.

 89. Torplämning, Göransdal, Ättersta. 

 90. Simpel skafthålsyxa, fyndplats: Valltrand. 

 91. Stenyxa, fyndplats: Skogboqvarn.

 92. Mångkantig yxa, fyndplats: Hulla. 

 93. Simpel skafthålsyxa, fyndplats: Sjögölet. 

 94. Skärpningar (antecknat som koppargruva på karta 1649), Ättersta.

 95. Väghållningssten, förvaras hos Lars Larsson, Torp. 

 96. Torplämning (gammalt soldattorp), vid Stensborg, Täppelund. 

 97. Plats för bebyggelse, Stora Olstorp, Täppelund. 

 98. Gravar (ca 50-60 numera ej synliga stensättningar), Forsby.

 99. Stenmur, Hulla. 

100. Plats för milstolpe, ?

101. Gruvhål, Blomsterhults gruva, Blomsterhult. 

102. Stenyxa, trindyxa, fyndplats: Forsby. 

103. Plats för milstolpe, ?